Brukarkraft

Aktuellt

Tredje kraften – ett projekt för ökat inflytande för unga i vården

Tredje kraften är ett treårigt projekt för ökad samverkan och inflytande för unga i vården.

Brukarkraft, Verdandis nationella resurscentrum för brukarinflytande arbetar med projektet Tredje kraften. Projektet löper över tre år, med stöd från Allmänna arvsfonden. I arbetet skapas en ny modell för ungas inflytande inom psykiatri och missbruksvård.

Modellen Tredje kraften handlar om brukarinflytande för unga, 16-26 år, med samtidig psykisk ohälsa och missbruk/beroende. Utmaningen som samhället har att lösa, och där Brukarkraft bidrar med en ny metod, är samverkan mellan hälso- och sjukvård och kommunens socialtjänst: den unges sammantagna behov måste stå i centrum!

Delaktighet är också en friskfaktor som stärker den unge och ökar möjligheten till framgångsrika resultat av insatserna för ett framtida liv utan alkohol och droger och ett bättre psykiskt mående. Starkare samverkan mellan olika insatser är en förutsättning för detta, och ett av målen för projektet.

Genom att lyssna på och stärka unga brukare i vården gagnas individerna och vården får lättare att ”träffa rätt” i sina insatser. Slutmålet är att erbjuda modellen till kommuner och landsting över hela landet och bygga ut och utbilda antalet regionala Brukarkraft till hälften av landets län.

SÅ JOBBAR VI

Den nya arbetsmodellen, Tredje kraften, bygger på att unga vårdtagare gör egna kvalitetsundersökningar av myndigheternas insatser för att öka demokratin och kvaliteten i vården. Tillsammans med de unga och verksamheter i hälso- och sjukvård och kommunernas socialtjänst utvecklar vi en sammanhållen metod för långsiktigt brukarinflytande som innehåller både certifiering i brukarinflytande och brukarstyrda brukarrevisioner.

VILL DU BIDRA?

Utvecklingsarbetet leds av Brukarkraft – Verdandis nationella resurscentrum för inflytandefrågor i offentligt finansierad vård och service. Till oss kan du vända dig för råd och utbildning i inflytandefrågor. I det nya projektet välkomnar vi dig som är ung med egen erfarenhet av missbruksvård och psykiatri. Också vårdenheter inom kommuner och landsting som vill beställa certifiering och brukarrevisioner får information och stöd i valet av metod för kvalitetssäkring av den egna verksamheten.

Debattinlägg i Dagens Samhälle: ”Ovärdigt när sköra patienter bollas runt”

Verdandis ordförande Rasken Andréasson skriver idag, tillsammans med andra organisationer, ett debattinlägg i Dagens Samhälle:

”Ovärdigt när sköra patienter bollas runt”

”Den nya regeringen har målet att öka jämlikheten för patienter och användare i välfärden. Medias rapporter om hur människor faller mellan stolarna är hisnande, men tyvärr bara toppen på ett isberg. Vi kräver nu att Lena Hallengren agerar för en fungerande samverkan i vården och ett verkligt patient- och klientinflytande, skriver idag Verdandis ordförande Rasken Andréasson tillsammans med flera organisationer i Dagens Samhälle. 

Att dagens vård och omsorg inte fungerar optimalt vet vi. Värst drabbas de multisjuka. I TV4:s Kalla fakta berättas att 23-årige Oskar efter lång psykisk ohälsa och samtidigt drogmissbruk, tog sitt liv. Han hade sökt vård 400 gånger.

I SVTs Uppdrag granskning  i höstas visades hur Sanne – ung, skör och med mycket stora vårdbehov – bollats runt i systemet, utan att någon tagit ett samlat ansvar. Kostsamt ekonomiskt, javisst. Men framför allt mänskligt helt orimligt och ovärdigt vår välfärd.

I Sverige hamnar människor mellan stolarna för att samordningen mellan myndigheter och individen brister. Individens kunskaper om vad som fungerar tas inte tillvara. Målet måste vara det motsatta: bättre inflytande, mer samverkan och effektivare vård.

Modern forskning visar att inflytande är avgörande för att människor ska återhämta sig. Det är klienter och patienter som har den ofta dyrköpta kunskapen om vad som behöver förbättras för att vården ska fungera. Välfärden utvecklas tillsammans med de grupper och individer som är föremål för insatserna. Hur vi gör det spelar roll. Den bättre vägen går från passivt mottagande till aktivt medskapande.

Vad vi behöver nu är inte ännu en diskussion om ansvarsfördelningen mellan huvudmän. Kunskapen och lagstiftningen finns på plats – nu måste det bli handling. Vi behöver inte diskutera vikten av samordning. Vi behöver samverka i praktiken. Vi behöver inte mer forskning om vikten av inflytande. Vi behöver utvärdera vilka metoder som fungerar.

Vi behöver lyfta fram fungerande samverkan och insatser för personer med funktionsnedsättning, psykisk ohälsa, missbruks- och beroendeproblem, multisjuka äldre och utsatta barn och unga. Och — vi måste aktivt arbeta med inflytandet, systematiskt på varje enhet. Demokrati och egenmakt utmärker en utvecklad välfärd.

Vi har lagar som stöder oss, exempel att bygga på och en aktiv och kunnig brukarrörelse:

    • 2004 kom Lagen om finansiell samordning som ger Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, kommun samt hälso- och sjukvården möjlighet att förstärka samverkan för människor med samordnade rehabiliteringsbehov. I dag finns 82 samordningsförbund i 264 av landets kommuner. NNS, Nationella Nätverket för Samordningsförbund, har utvecklat indikatorer som följer hur användarna upplevelser insatserna.
    • Brukarrörelsen växer, trots ofta tuff ekonomi, och har tagit fram metoder för inflytandearbetet: till exempel Verdandis brukarstyrda brukarrevisioner, Brukarkrafts certifiering av brukarinflytande och RSMH:s revisionsmodell. Ett nationellt nätverk mellan regionala brukarråd inom missbruks- och beroendevård har bildats.
  • Förståelsen för klienters och patienters inflytande på grupp- och individnivå måste in i universitetsutbildningar. I England har 84 socialhögskolor krav på sig att involvera användarna i alla led. En liknande utveckling har påbörjats på till exempel socionomutbildningar i Lund och Stockholm.

Om framtidens välfärdstjänster ska bli effektiva krävs att ansvariga politiker:

Ger myndigheterna förutsättningar att anpassa insatser till individers samlade behov, att olika aktörers insatser samordnas och systematiskt utvärderas ur användarperspektiv. Lagen om Samordnade individuella planer (SIP) förenklas och breddas så att försäkringskassa och arbetsförmedling omfattas av regelverket.

Ger förutsättningar för välfärdens aktörer, inklusive brukar- och patientrörelsen, att prioritera utveckling av ett systematiskt inflytande.

Ger utbildningsväsendet uppdrag att utarbeta gemensamma planer tillsammans med dem som är aktuella i välfärdsystemet.”

Rasken Andréasson, ordförande Verdandi

Cecilia Heule, Lunds universitet

Isabell Mortensson, Brukarrådet Missbruk/Beroende Sverige

Marie Svensson, Nationella Nätverket för Samordningsförbund

Elisabeth Wallenius, Funktionsrätt Sverige.

Länk till artikeln: https://www.dagenssamhalle.se/debatt/ovardigt-nar-skora-patienter-bollas-runt-25894.